Baka liten kaka

Dags för ett litet bak. Många av mina vänner har denna som sin absoluta favorit. Det är min också. Så till den milda grad att jag inte kan ha några hemma för då äter jag upp dem. Ökensand bakas bara till speciella tillfällen eller på begäran. Inte för att det är speciellt krångligt, för det är det inte, men för att det är för gott. Bryn smöret, rör ihop, klicka ut, grädda.

Bryna, tempaÖkensand

Fairtrade, vodka och djur

Började dagen med vinprovning och information om Fairtrade-projekt i Sydamerika. Mycket intressant. Men inget är fulländat så Fairtrade kan fortsätta att bli bättre för odlarna/tillverkarna i form av mer ersättning så kvaliteten också främjas.

Raskt vidare till en provning med Karlsson Vodka. Vodkan görs på färskpotatis och finns i två styrkor. Idag skulle vi prova den svagare på 25% till små munsbitar mat. Vi fick också förklarat för oss både historien bakom och tillverkningsprocessen. Informativt och gott.

Gott till Karlsson Vodka

På kvällen skulle Djuret testas. Denna period är grisen i fokus. Min mat var ok, A:s mat sådär. Ingen överspännade vinlista som skulle matcha och ganska slö servis. Men det kan ju naturligtvis bero på att vi inte är stammisar med kotlettkammad frisyr. Ingen fokus på oss liksom. Nja, blev helhetsbetyget.God grissida

Green Point Stadium?

Jag köpte en sådan urtjusig silikonform på Waterfront i Cape Town. Den föreställer en stadium av okänt slag och med lite fantasi kan man säkert se all vild publik på läktaren och spelarna på planen. Green Point Stadium är visserligen lite rundare men om det är mycket smet i formen så sväller den ut och blir liiite rundare. Nu har det provbakats och resultatet kan beskådas på bilderna. Dubbel sats sockerkakssmet fordras för att fylla formen.

Green point Stadium i ugnen

Utsvälld stadium

Stadiumkaka

Kvällsmat

Ja, ibland räcker inte fantasin längre än till vitt vin, räkor, ägg och Hellman’s.Blog52

Nu är de äntligen här!

Idag åkte vi till Gullringen i busvädret. Det varnades för stora mängder snö men inget kom på ditvägen. Vägen var hyfsat ren från snö så det gick bra att köra. Vårt mål var Stigs Konditori i Gullringen. Och vad där? Jo, deras semlor! Godast, alla kategorier. Jag hade inte ätit någon på mååånga år. Och jag hade aldrig ätit någon på plats. Faktum är att jag aldrig varit inne på Stigs Konditori tidigare. Premiär!

Det var en tidsresa. En kul sådan. Enligt pappa så hängde där ungefär samma tavlor nu som när han var ung.

När vi var redo att åka hem hade det börjat snöa igen. Helt fantastiskt. Vi köpte med några semlor till grannarna. Det tog en stund att ta sig hem de två milen in till stan.

Malmö, Köpenhamn och presidentskap

Hinner i stort sett bara landa från Sydafrika så är det dags att ge sig av till Köpenhamn för att återigen träffa Su och Dalene samt lite danska importörer. Jag åker gärna tåg till Köpenhamn för då kan jag både jobba och sova en stund på tåget. Detta var bokat låååångt i förväg och då kostar första klass inte så värst mycket. Jag visste inte om att frukost ingick på morgontåget när man åker första klass så det var en trevlig överraskning. Minst lika god och bättre än flygets och otroligt serviceminded tågpersonal. Jag mellanlandade i Malmö för en natt och Daniel och jag käkade jättelasset sushi innan bio.
Köpenhamnsvistelsen innefattade träff med Dennis, skål för mig som blivit vald till Sommelierföreningens ordförande, middag tillsammans med Su och Dalene på Le Sommelier, möte med ett gäng ”olika” danska importörer, kaffe på Hotel- og Restaurangskolen och ett kort men trevligt möte med Jacob och guidning på Nimb. En kransekage senare satt vi tre på tåget mot Stockholm, återigen i första klass med middag, fantastiska viner från SA och en rejält krängande tåg-set. Något var trasigt så vi blev lite sena till Stockholm. Men vi hade bra.

Bjudlunch på Jordan

Sedan jag i oktober fick veta att de öppnat restaurang på Jordan så har jag hoppats få tillfälle att åka dit. Nu blev det så. Frida, som körde, fick bli bjuden på lunch. Chef George Jardine gör ett mycket bra jobb. Och jag gillar deras viner. Andra viner än deras egna finns också på listan. Tre rätter till lunch utan vin; R225. Som hittat för en smålänning.

Hardcore shopping med Karin och Frida

Nu blev det inget kylskåp, men det var ballt. Hittade också fräcka hjälmar från Fashion Helmet men köpte inte någon sådan heller. Vi ramlade däremot in i en skum goth/lack/läderbutik med en avdankad engelsk gayman i sextioårsåldern. Han var mycket trevlig och chevaleresk. Karin och jag hittade klänningar som vi slog till på, mina i tyrolerstil.
Efter Long Street gick vi tillbaka till bilen och när Frida precis kör runt hörnet får jag syn på en orange och silver Moto och skriker till så hon blir helt chockad, stackarn.
Vi åker ner till Waterfront för dagens höjdpunkt: sushi på Willoughby & Co. Jag kommer bara ihåg vad en av rollsen heter, Rainbow Reloaded, och de är nästan värda att döda för.

Braai hos Mia

Blog46_1

Äntligen tillbaka hos Mia för lite avslappnad braai. Dessvärre har jag inte bild på tunnan med vin i. Man tager ett halv oljefat och fyller med tjocka, torra grenar, tuttar på dem så det blir bra glöd. Sedan tager man en styck österrikisk kock från Grande Roche. Och; voilà, färdigt! Alldeles för gott och för mycket, som vanligt.

Blog46_2 Blog46_3

Lunch i 4 timmar på Black Oystercatcher

En kort lunch i Elim var utlovad, bara prova lite viner från Black Oystercatcher, Quoin Rock, Berrio och Strandveld & First Sighting. Jojo.
Vi gjorde vad vi kunde för att slå ihjäl tiden på vår utlovade lediga dag på fel ställe. 4 timmars väntan var inte vad vi förväntade oss och ville ha. Vi lekte Ester Williams vid lilla bassängen. Det var stekhett och det vädret hade varit roligare att få ha vid stranden. Men icke.